Notiser

Ny översiktsplan för Haninge

Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en översiktsplan som visar hur kommunens mark och vattenområden ska användas framöver. För närvarande arbetar Haninge fram en ny översiktsplan, som ska gälla fram till 2030 och med utblick mot 2050. Under våren 2015 kommer planförslaget att ställas ut, passa på och tyck till om markanvändningen i kommunen! Läs mer på www.haninge.se. Thorbjörn Schwebs


Faunaväkteri

Faunaväkteri är en ideell övervakning av hotade djur, vilken samordnas nationellt av ArtDatabanken SLU. Syftet med Faunaväkteriet är att det ska bygga på ett nätverk av naturintresserade människor som bidrar med kunskap genom att tillsammans vaka över hotade djurarter. Genom samarbete kan övervakningen ske på nationell nivå, och kunskapen kan sedan användas inom naturvård och miljö-övervakning. Faunaväkteriet vill också väcka folks intresse för studier av rödlistade arter. Läs mer på ArtDatabankens hemsida www.slu.se/faunavaktarna. Intresserad av att bli Faunaväktare inom Stockholms län, kontakta Jenny Olsson: jenny.olsson@ naturskyddsforeningen.se.

Aktuella kampanier: Bastardsvärmare, Grodans År, Småkryp

Skärmavbild 2014-12-25 kl. 12.22.16


Earth hour

Runt om på jordklotet släcker miljontals människor ljuset under en timme. Förra året deltog fler än varannan svensk i Earth Hour. Att släcka lampor är en symbolhandling för att vi vill ta hand om jorden och allt levande. Temat för 2015 är ”Earth Hour älskar städer” med fokus på de fyra klimatvärstingarna:
bilen, biffen, bostaden och börsen. Med Earth Hour ökar vi kunskapen om hur dessa fyra B:n påverkar vår planet, inspirerar och ger tips på vad du själv kan göra åt det och viktigast av allt: uppmanar Sveriges politiker att göra det lätt och lönsamt att leva klimatsmart!
wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2015

.Skärmavbild 2014-12-25 kl. 12.26.16


 O-ekologiska citrusfrukter

citrus

O-ekologiska citrusfrukter är värstingar när det kommer till rester av bekämpningsmedel. EU-tester visar att citrus ofta har rester från flera olika bekämpningsmedel i samma prov, och i höga halter. Både cancerogena och hormonstörande bekämpningsmedel finns i både citrusskal och fruktkött. Bekämpningsmedlen används i odlingen men även efter skörd för att frukten ska hålla länge och se blanka ut i butiken. Inget att riva ned i marmeladen eller goda grytan – om det inte är ekologiskt förstås.


Vi älskar cykeln!

 Det finns många goda själ att välja cykeln
  • Den är extremt klimatsmart. Att resa med cykel ger inga koldioxidutsläpp.
  • Den är snabb. Cykeln är snabbast för resor inom tätort.
  • Den är billig. Om du har fem kilometer till jobbet och cyklar istället för att köra bil  sparar du ett par tusen per år – bara i bränslekostnader.
  • Du lever längre. Du minskar kraftigt risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Du blir pigg

Jordvärmelager, en energieffektiv lösning

Många har säkert sett att ett stort område vid Rudanområdet grävts upp under 2013 och kanske undrat över vad som gjorts där. För att minska energiförbrukningen vid Rudan center – eller Lakeside som verksamheten numera kallas – och det intilliggande Kårhuset så har ett jordvärmelager anlagts. På en yta av 25×35 meter har ett 1,50 till 2 meter djupt lager av stenmjöl grävts ner.
Ovanpå det ligger sedan isolerande frigolit och slutligen matjord som såtts med gräs. Detta stenmjölslager har då blivit som en termos. Det värms upp av värme från solfångare på husens tak under de åtta varmaste månaderna för att sedan förse husen med värme under de kallaste månaderna.
Skillnaden mot vanlig bergvärme är att lagret laddas med värme och kan därmed returnera ett betydligt varmare köldmedium än vad vanlig bergvärme gör. Därigenom kan värmepumpen arbeta mycket effektivare och för varje kWh el-energi som krävs för att driva anläggningen beräknas värme motsvarande 6 kWh kunna levereras, medan en bergvärmepump normalt levererar 3 kWh värme. Ytterligare en fördel med denna typ av lösning är att man kan installera komfortkyla och ta vara på överskottsvärmen som annars bara skickas ut i luften.
Mats Tapper


Sverige förtjänar en ny skogspolitik

Att läget i den svenska skogen är akut har förhoppningsvis snart inte gått någon förbi och inte heller att Naturskyddsföreningen arbetar aktivt för att förhindra att utarmingen av den biologiska mångfalden i skogen inte fortgår. I en 20 år gammal lag som styr skogspolitiken i Sverige är miljö- och produktionsmålen jämställda, men tyvärr gäller det endast på papperet. I verkligheten fortsätter den biologiska mångfalden att minska, genom att värdefulla skogar fortfarande kalhuggs och fragmenteras.
Därför anser Naturskyddsföreningen att Sverige behöver en ny skogspolitik, vilken bl.a. bör innefatta följande:
•Ett hållbart nyttjande av skogen inklusive ett hållbart landskapsperspektiv,där naturens, människans och samhällets behov sätts i fokus.
•Skogsskötsel som medför att vi uppfyller våra åtaganden inom EU- och FN-konventioner.
•Det regelverk som styr skogsbrukets påverkan på miljön ska ligga i miljöbalken.
Vad kan vi inom Naturskyddsföreningen i Haninge då göra?
Vi tänker göra följande.
* Påverka våra kommunpolitiker,
* Informera om det akuta läget i skogen i lokala media,
* Inventera skogar och hyggen och tipsa Haninges kommunekolog, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län om skyddsvärda skogar.
Skogen – dess olika värden och hur den förvaltas – berör oss alla. Sverige förtjänar en ny skogspolitik.
Jenny Olsson


Fisk och skaldjur, äta och inte äta

Vi får därmed möjlighet att följa upp och fördjupa allt det fantastiska arbete som skedde ut i landet förra året.

Budskapet är att vi fiskar för mycket. Fortsätter vi i samma takt är matfisken i värsta fall slut om 40 år. Att göra ett medvetet val vid fiskdisken är inte det lättaste. Använd gärna vår fisklista. Här finns arter som är okej att äta, samt några stycken du absolut bör undvika. Väljer du MSC eller Krav-märkt gör du alltid ett bra val.

Ät gärna Abborre (insjö), Ansjovis/Skarpsill, Blåmusslor och Ostron (odlade), Flundra/Skrubbskädda, Gädda (insjö), Gös (insjö), Havskräfta (burfångad), Hoki, Hummer, Krabba (burfångad svensk), Kungskrabba, Lake (insjöar), Makrill, Multe, Pilgrimsmusslor (odlade eller handplockade), Sej/Gråsej, Sill/ Strömming och Torsk (Barents hav/Östersjön).

Avstå från Haj/Rocka, Hajmal/Pangasius, Havskatt, Hälleflundra (vild), Kungsfisk/Uer, Jätteräkor (tigerräkor, scampi, gambas, tropiska räkor), Lax (odlad, sydamerikansk), Marulk, Tunga/Sjötunga/Rödtunga, Svärdfisk, Tonfisk och ål.

Lax, Torsk ,Tonfisk finns inte med i fisklista ovan. Det beror på att listan innehåller de bästa och de sämsta valen vid fiskdisken. Dessa fiskar ligger någonstans däremellan, beroende på hur de är fångade eller odlade. För mer information se www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/.

Dina val har betydelse

Vågar du ställa frågor och ställa krav på restaurangen och i butiken är du med och påverkar utvecklingen mot ett mer hållbart fiske. Väljer du miljömärkningarna Krav eller MSC när du handlar fisk och skaldjur är du med och skapar en större efterfrågan och påverkar utbudet i din butik.


Världens sämsta räka

Jätteräkor är en av världens värsta miljöbovar. Inte ens de “ekologiska” jätteräkorna är ett schysst miljöval.
Jätteräkor (eller tigerräkor, gambas och scampi som de också kan kallas) har ett riktigt otäckt förflutet. Det vanligaste är att jätterkorna kommer från Sydostasien där de odlats i stora bassänger. För att göra plats för bassängerna skövlar räkföretagen livsviktig mangroveskog. Fiskar och andra skaldjur som lever i skogen försvinner eller dör. Lokalbefolkningen som tidigare kunde livnra sig på fisket lämnas utan försörjningsmöjligheter. I bassängerna frodas bakterier och sjukdomar. Därför får räkorna antibiotika och doppas i giftiga kemikalier för att tvättas. Stora diesel-pumpar förser räkorna tillfälligt med friskt vatten. Efter ett par år går det inte att odla jätteräkor på samma plats på grund av alla miljögifter som använts och släppts ut. Då flyttar räkodlingarna vidare till nästa plats. Och lokalbefolkningen lämnas kvar i fattigdom i en totalt havererad miljö.


HOME

Ta dig tid och se filmen HOME om jordens skönhet och känsliga balans Besök hemsidan http://www.homethemovie.org eller http://www.youtube.com/user/homeproject#p/a/f/0/jqxENMKaeCU och läs om filmens tillkomst.