Möte om planprogram för Arbottna                                                     

Januari 2015
Drömgården har ansökt om att få bygga ett stort antal hus på Arbottna 1:28 och därför har kommunen genomfört ett planprogram för att undersöka lämpligheten för bostadsbebyggelse.
Sedan 18 december pågår ett samråd där medborgare kan lämna synpunkter. Sista datum för att lämna synpunkter (helst skriftliga) är 13 februari.
Lördagen den 31 januari mellan klockan 13-15 hålls ett öppet hus kring planprogrammet i Hembygdsgården vid Muskö skola och dit är alla välkomna.
Planprogrammet finns på kommunens hemsida, direktlänk: www.haninge.se/Bygga-bo-och-miljo/Detaljplaner/Kust-och-skargard/Arbottna.
Alla kan beställa handlingarna från kommunen och få dem skickade på posten. Kontakta i så fall plankontoret på: planochbyggcenter@haninge.se

Bakgrund:
För att bygga områden med tätare bebyggelse krävs att kommunfullmäktige först beslutar om en detaljplan. Eftersom den föreslagna förändringen av Arbottna är omfattande, har kommunen först genomfört en
förstudie, ett så kallat planprogram. Det är det som alla nu bjuds in att tycka till om.
Stadsbyggnadsnämnden ska sedan ta ställning till planprogrammet och besluta om ifall en detaljplan ska göras.
En detaljplan gäller för all framtid. Den är kopplad till fastigheten, inte till fastighetsägaren. Detaljplanen begränsar inte hur byggnaderna används – sommarstugor, permanentboende eller verksamheter är möjligt. Den kan inte heller kräva att fastigheten ska skötas på ett speciellt sätt.

Hur många bostäder det är fråga om klargörs inte i planprogrammet, men när det gäller konsekvenserna av ökad biltrafik har man räknat på 450 hushåll. Å andra sidan, utifrån vad man nu vet om vattentillgången, räcker vattnet bara till 145 hushåll. Grusvägen Malmavägen genom skogen behöver asfalteras och bli tvåfilig för att ta hand om trafiken till och från Arbottna. (artikeln ursprungligen publicerad i www.muskobladet.se)

Linnéa Falk

Jordvärmelager, en energieffektiv lösning

Många har säkert sett att ett stort område vid Rudanområdet grävts upp under 2013 och kanske undrat över vad som gjorts där. För att minska energiförbrukningen vid Rudan center – eller Lakeside som verksamheten numera kallas – och det intilliggande Kårhuset så har ett jordvärmelager anlagts. På en yta av 25×35 meter har ett 1,50 till 2 meter djupt lager av stenmjöl grävts ner.
Ovanpå det ligger sedan isolerande frigolit och slutligen matjord som såtts med gräs. Detta stenmjölslager har då blivit som en termos. Det värms upp av värme från solfångare på husens tak under de åtta varmaste månaderna för att sedan förse husen med värme under de kallaste månaderna.
Skillnaden mot vanlig bergvärme är att lagret laddas med värme och kan därmed returnera ett betydligt varmare köldmedium än vad vanlig bergvärme gör. Därigenom kan värmepumpen arbeta mycket effektivare och för varje kWh el-energi som krävs för att driva anläggningen beräknas värme motsvarande 6 kWh kunna levereras, medan en bergvärmepump normalt levererar 3 kWh värme. Ytterligare en fördel med denna typ av lösning är att man kan installera komfortkyla och ta vara på överskottsvärmen som annars bara skickas ut i luften.
Mats Tapper

Sverige förtjänar en ny skogspolitik

Att läget i den svenska skogen är akut har förhoppningsvis snart inte gått någon förbi och inte heller att Naturskyddsföreningen arbetar aktivt för att förhindra att utarmingen av den biologiska mångfalden i skogen inte fortgår. I en 20 år gammal lag som styr skogspolitiken i Sverige är miljö- och produktionsmålen jämställda, men tyvärr gäller det endast på papperet. I verkligheten fortsätter den biologiska mångfalden att minska, genom att värdefulla skogar fortfarande kalhuggs och fragmenteras.
Därför anser Naturskyddsföreningen att Sverige behöver en ny skogspolitik, vilken bl.a. bör innefatta följande:
•Ett hållbart nyttjande av skogen inklusive ett hållbart landskapsperspektiv,där naturens, människans och samhällets behov sätts i fokus.
•Skogsskötsel som medför att vi uppfyller våra åtaganden inom EU- och FN-konventioner.
•Det regelverk som styr skogsbrukets påverkan på miljön ska ligga i miljöbalken.
Vad kan vi inom Naturskyddsföreningen i Haninge då göra?
Vi tänker göra följande.
* Påverka våra kommunpolitiker,
* Informera om det akuta läget i skogen i lokala media,
* Inventera skogar och hyggen och tipsa Haninges kommunekolog, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län om skyddsvärda skogar.
Skogen – dess olika värden och hur den förvaltas – berör oss alla. Sverige förtjänar en ny skogspolitik.
Jenny Olsson

Fisk och skaldjur, äta och inte äta

Vi får därmed möjlighet att följa upp och fördjupa allt det fantastiska arbete som skedde ut i landet förra året.

Budskapet är att vi fiskar för mycket. Fortsätter vi i samma takt är matfisken i värsta fall slut om 40 år. Att göra ett medvetet val vid fiskdisken är inte det lättaste. Använd gärna vår fisklista. Här finns arter som är okej att äta, samt några stycken du absolut bör undvika. Väljer du MSC eller Krav-märkt gör du alltid ett bra val.

Ät gärna Abborre (insjö), Ansjovis/Skarpsill, Blåmusslor och Ostron (odlade), Flundra/Skrubbskädda, Gädda (insjö), Gös (insjö), Havskräfta (burfångad), Hoki, Hummer, Krabba (burfångad svensk), Kungskrabba, Lake (insjöar), Makrill, Multe, Pilgrimsmusslor (odlade eller handplockade), Sej/Gråsej, Sill/ Strömming och Torsk (Barents hav/Östersjön).

Avstå från Haj/Rocka, Hajmal/Pangasius, Havskatt, Hälleflundra (vild), Kungsfisk/Uer, Jätteräkor (tigerräkor, scampi, gambas, tropiska räkor), Lax (odlad, sydamerikansk), Marulk, Tunga/Sjötunga/Rödtunga, Svärdfisk, Tonfisk och ål.

Lax, Torsk ,Tonfisk finns inte med i fisklista ovan. Det beror på att listan innehåller de bästa och de sämsta valen vid fiskdisken. Dessa fiskar ligger någonstans däremellan, beroende på hur de är fångade eller odlade. För mer information se www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/.

Dina val har betydelse

Vågar du ställa frågor och ställa krav på restaurangen och i butiken är du med och påverkar utvecklingen mot ett mer hållbart fiske. Väljer du miljömärkningarna Krav eller MSC när du handlar fisk och skaldjur är du med och skapar en större efterfrågan och påverkar utbudet i din butik.