Forsla kärr

Vi visste redan innan vårt besök att ett rikkärr, genom dess höga kalkhalt, skapar goda förutsättningar för att en artrikedom av speciella växter ska kunna etablera sig. Just artrikedomen kom ändå att överträffade vår förväntan samtidigt som vi också upptäckte flera indikatorer på höga naturvärden. Till exempel registrerades åtta olika starrarter; Dystarr, Loppstarr, Ärtstarr, Trindstarr, Knagglestarr, Harstarr, Hirsstarr och Trådstarr. Kombinationen av arter, särskilt Loppstarr och Knagglestarr, är typisk för rikkärr med mycket höga naturvärden. Vidare fann vi orkidén Ängsnycklar, som tyvärr var utblommade. Ängsnycklar är en av de mest typiska orkidéerna i svenska rikkärr som kräver fuktig, kalkrik och öppen miljö för att etablera sig.

Det noterades de två insektsätande växterna Dybläddra och Rundsileshår, även dessa är starka indikatorer på rikkärrets karaktär. Dessutom fann vi en mängd andra arter som ytterligare visar på artrikedomen i kärret till exempel Svalting, Slåtterblomma, Ryltåg, Blodrot, Vattenklöver, Kärrbräken, Vitag, Kärrvial, Kärrsilja, Kärrsälting, Strandlysing, Sumpförgätmigej, Grässtjärnblomma, Ängsull. Även några intressanta insekter upptäcktes såsom Vipphoppspindel, Blodkrabbspindeln och Getingspindel. Speciellt kan nämnas Getingspindeln vars nät sitter vertikalt i gräs och örter och som i mitten har ett brett vitt zigzag-band. Spindlarna var relativt oansenliga och hade kanske inte iakttagits utan en av deltagarnas speciellt tränade öga. Mycket mer iögonfallande och dagens unika fynd var den färgrika flera centimeter långa larven från en Makaonfjäril. Detta är en larv som ofta hittas i våtmarker och kärrmiljöer då de är knutna till flockblommiga växter. Speciellt där kärrsilja växer.

Sammanfattningsvis kom vi att konstatera att Forsla kärr har en stor artrikedom med flera indikatorarter som bekräftar kärrets höga naturvärde. Området bör därför betraktas som skyddsvärt. Kärret fungerar även med sitt strategiska läge som en ovärderlig ekologisk spridningskorridor mellan det tätortsnära Brandbergen och det skyddade skogslandskapet.

För att kärret ska behålla sin artrikedom och öppenhet krävs dock årlig skötsel genom exempelvis slåtter. Om slåttern uteblir finns det risk att högväxande gräs, buskar och sly tar över. Vår förhoppning är därför att kärret prioriteras i det årliga naturvårdsarbetet så att det behåller sin öppna struktur som genom detta bidrar till att kärrets artrikedom får finnas kvar och att dess höga naturvärde bibehålls.

Deltagarna i Forsla kärr vandringen var entusiastiska när de samlades på en slänt med utsikt över kärret, för fika och summeringen av observationerna. Den soliga och heta sommardagen gjorde inte stämningen sämre. Tvärtom hade deltagarna roligt åt valet mellan gummistövlar kontra sandaler. Det senare alternativet menade deltagarna att det fick en svalkande effekt i kärrvattnet.

”Våtmarksgruppen” har sen tidigare planerat för fler vandringar till våtmarker som en del av en inventering av dessa i Haninge kommun. Med en kartläggning kan vi arbeta för att säkerställa ett skydd för naturvärden. Fler inbjudningar kommer framöver.