Bergtäkt eller inte bergtäkt, det är frågan!

Kommuner, Trafikverket och byggföretag anför att det finns ett stort behov av bergmaterial för att göra betong till vägar och bostäder. Naturskyddsmässigt vill även miljöorganisationer hellre utvinna berg än de mer känsliga rullstensåsarna. Om man kan utvinna bergmaterialet lokalt kan man minska koldioxidutsläppen från transporter. Dock finns stora mängder ”entreprenadberg” som blir över när man bygger vägar m.m. och dessa borde användas i första hand. Baksidan av myntet (bergtäkterna) kan sammanfattas i buller från sprängning och transporter, damm från utvinningen, trafikproblem på smala vägar, problem för skyddsvärda nyckelbiotoper och rödlistade djurarter, problem för friluftslivet o.s.v. Ett högaktuellt problemområde är att det på flera håll i Haninge finns sulfidförande bergarter som kan leda till försurning och metallurlakning när de utvinns och oxiderar med luft och vatten vilket resulterar i surt lakvatten med höga metall- och svavelhalter, som kan påverka vattendrag och grundvatten. De två planerade bergtäkterna i Ekeby respektive Västnora, som föranleder denna sammanfattning, ligger mindre än en kilometer från varandra. Båda har omedelbar närhet till Träsksjön som utpekats som ”nationellt särskilt skyddsvärd ”och ingår i gröna Hanvedenkilen. Bara på Ekeby Säteri bor 120
hästar och inom en snäv radie finns ytterligare hästgårdar, lantbruk och ridskola. Ekeby bergtäkt beslutades 2018 i Mark- och miljööverdomstolen men får inte startas innan vägen byggts om av Trafikverket på Jehanders bekostnad. Aktiva protester fortgår mot beslutet. Västnorabergtäkt (som nu heter Häringebergtäkt) är avslagen av Länsstyrelsen men risken är att den överklagas i Mark- och miljödomstolen. Även här är motståndet kompakt. Naturskyddsföreningen i Haninge skickade 2019 in ett yttrande mot bergtäkten i Västnora/Häringe och tryckte på de ovan nämnda problemområdena.